3 timmar av tortyr

Vettefan vart jag ska börja min historia..
Jag bokade tid hos frissan dåra. Kom dit och fick latino morsan Reneé som skulle färga mitt hår. Kände väl redan där att detta komma bli ett par sjuka timmar. Btw, mitt hår blev bra. Men vägen till att få det bra var minst sagt rolig.
Jag sätter mig i stolen och försöker förklara hur jag vill ha det, och hon ba vifta med fingrarna säger "mhm, mhm" och tycks ska förstå hur jag mena trots att inte ens fatta själv va jag sa. Hon går å hämtar färg och börja måla mig med den, det flög färg över hela jävla salongen och hon måla på mig som om jag vore nån jävla tavla. Kändes precis som en kossa som slicka mig i örat när hon va igång som värst. Jag fnissa ba lite nervöst och tänkte " hur fffaaaan ska detta sluta..". Hon va så kort, så hon bad mig sjunka ner i stolen så halva arsle hängde utanför stolen och jag skulle försöka titta ner så mycket som jag kunde, hade näsan i bröstkorgen i princip. " A little bit more.. a little bit more.." Hon trodde jag va nån jävla uggla som kunde vrida huvet hur som helst. Efter några minuter kollar hon färgen och suckar högt, sedan hämtar hon en KÖKSHANDDUK, ni vet en sån och gnuggar bort färgen och säger "ooh... damnit". Hur nervös jag blev då behöv jag väl inte ens skriva.
Efter att ha gnuggat bort lite färg  och gett mig en kopp kaffe som jag hann dricka en sipp av så eskorterar hon mig in till dusch rummet för att tvätta ur färgen... å herregud. Det var väl det värsta jag vart med om. Hon körde in sina sylvassa naglar i huvet och började röra runt som om hon ville mörda mig med dem, men i själva verket skulle hon bara få bort Schampoot. " Oh, it doesn´t want to come off! he-he", säger hon.
" hee-hee-hee, f-funny .. schampoo ... HUH!!" 
För att nå runt andra sidan och få bort färgen tog hon den enkla vägen, hängde över mig och tryckte brösten i ansiktet på mig så jag nästan kvävdes, hade jag öppna mun hade jag svalt ena tutt'n, don´t -mess- with -the zohan- kind- of- thing.
Då börja jag skratta bara för att det var så sjukt allting, hon fråga varför jag skratta och jag ba mumla bort det och undra vart den dolda kameran var.
När vi går tillbaka till stolen och jag ser att färgen blev bra så andas jag ut och tänker "aaah.. äntligen över".
Nä.. Då tömmer hon en sprayflaska och stylar mig som Dolly Parton.
 " You think its tooo puffy?"

närå. .