Update

Jag lever
Jag mår bra
Jag har inte gift mig
Jag har inte blivit fet än
och jag älskar att köra bil på väg hem från gymet i solnedgången och lyssna på Opus - Life is life

, america is treating me nice so far.


Men dock, nog för att denna dag har vart bra på alla sätt, solen har skinit, jag hittade mitt drömhus i Clinton och kort och gott ba levt loppan idag - Denna vecka ha vart dryg. Fy tusan vad jag längtat efter att ha mitt eget boende, mina egna regler och min egen tidsgräns på hur långt jag får köra bilen. Främst, komma hem när jag vill. Men det är då som man måste bita i det sura äpplet och vända till det vad man får istället. Det handlar väl om att ge och ta såklart, deras hem, deras regler. Men från att ska fylla 22 känns det som jag blev 10 år yngre helt plötsligt med alla dessa regler.
Men de ska ni veta, jag har en fruktansvärt bra familj jämfört med många andra aupairer som jag pratat med. Jag älskar min familj, för dom behandlar mig precis som en i familjen - som då såklart, har både för och nackdelar då det gäller vissa saker.
Jag blir nästan sur på mig själv då jag börjar klaga. " Stackars Lisa som måste vara hemma kl 11 på vardagen, staaackars Lisa som får åka till Florida - helt gratis. Staaackars liten, som inte får köra hur långt jag vill, stackars stackars mig som får mitt rum städat och
 fan så synd det är om mig som får åka till vackra Vermont , tråkigt jag måste ha det som har möjligheten att få se hur mycket band jag vill, jobbigt att få chansen att få studera på att amerikanskt college och fruktansvärt vilket hemskt liv jag har som får åka in till NY var och varannan helg och bara må. "
Visst är det synd om mig som får bo här i USA?