måndag, augusti 15

Det var jag, Mötley Crüe, Sebbe & Skinny margaritas

Där satt jag i bilen påväg till Jersey Shore, city of le' beaches, city of le' sun, city of le 'störda supar serier. Men det enda jag hade innan för pannbenet var Sebastian.. älskade Sebastian . Sebastian Bach, Skid row, är inte ens på mitt top 5 favorit band lista, men allt som har med musik och framförallt - kändisar, att göra.. Drives me nuts ey.
För er som inte hänger med. Vi skulle på ett företagsparty efter strandhänget, företagspartyt som skulle äga rum vägg i vägg med Sebbes hus! Jag skulle äntligen få se fasaden på en rockstjärnas hus. Det här kunde inte blir bättre. Nästan så he' pirra lite i magen då jag klev ut ur bilen.. Jag titta mig lite runt omkring , " är de där huset kanske, eller de där.. nää, de är nog de där - giggle".
Vi kommer upp för trappen och Dave har sagt till alla han känner att jag gillar gamm go' rocken. vilket han tycker är otroligt roligt. Han tror inte att folk idag kan gilla 80´s rock, därav mobbningen. Upp för trappen kommer jag och de första jag hör är " eeeeeeeey, Skidrow!! Want me to put on some 80´s for u?? I sure got some 80´s rock for ya!"   
- " hah, eh- HAH.. mmmh, Heee-ey everybody - yes Im Lisa the nanny from Sweden who likes music with electric guitars."
Det var sådär lagomt kul från början, men efter att blivit kallad för  "eeeeh Skidrow" 20 gånger så kunde jag hantera situationen rätt bra. Bara vifta med gaffeln och skratta med stängd mun för den va fylld med mat, och sedan göra ifrån sig sånt ljud som man gör då munnen är fylld med mat och man skäms " hhhmmfh", ni vet!
Förstå mig rätt, det var lätt bästa måltiden jag haft på 7 månader, snuskigt god mat med enbart massa gamla rock godingar som spelades i högtalarna, skinny margaritas och trevlig sällskap. Jag mådde finth'.
Har dock aldrig hört Skidrow-18 and life, I remember you & Mötley Crüe- Girls girls girls & She goes down så många gånger under en och samma kväll.
"ooh opps, the song is over! Lets put it on - again! Cuz I know u like iiiit"
- oho , okeeeeeeeey.. mmmh , I dooooo dont I... !"
(how about dom andra 30 personerna som är här varav 10 är barn under 4 år ?)
Det som är roligt med Amerikanare, dom hittar ett samtalsämne - och håller sig till det hela kvällen. Att jag var svensk, inte från samma världsdel, blond, blåögd. Var det ingen som brydde sig om, men att jag råka gilla rock.. 
Åter till Sebbe, händelsen som gjort mig kissnödig av förväntan hela dan. Tror ni inte fanskapet håller på att skiljas och har tydligen lämnat hela sin familj och ba.. dragit.. ? Vad är oddsen. Jag fick aldrig se fasaden. Jag fick aldrig känna på trät på hans hus. Jag kom dit ovetandes, och jag återvände ovetandes..
Jag som hade tatt på mig fin klänningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar