tisdag, december 27

dagen då gubben i lådan besökte mig

Man kan ju fråga sig varför en man till att börja med har en manlig röst som väckarklocka, men det kan vi komma tillbaka till senare. Jag satt mycket fridfullt och åt min frukost, Grover låg bredvid mina fötter och det var ingen hemma. Familjen hade åkt till backen och jag njöt av mitt kaffe och solen som sken in genom fönstret. Plötsligt hör jag något knäppa till men reagerar inte så mycket på det, tänkte att det var väl diskmaskinen eller Grover som "gäsade" eller något. 
Jag lyfter upp min kopp och tar en religt god'en kaffe-sipp då jag hör en manlig röst säga " Go ahead, make my day". Den kaffe sippen hade jag kvar i munnen i säkert 2 min innan jag svalde och började andas igen. Jag greppade hunden med benen och drog han närmare mig, tung som ett as och han undrade väl vafan som hände. Sen kom det igen- fast högre : " Go ahead- MAKE MY DAY" . Men självklart tänker man ju att om jag vänder mig om nu så står där en man med en spade och ska döda mig eller någon zombie som rymt från dawn of the dead. Jag måste ge mig själv cred, för jag var så fruktansvärt rädd och att jag trots med en puls på 600 slag/min ändå ställde mig upp och tittade om det var någon i huset. Bra Lisa! Story goes on, den där rösten kom på ett   a n t a l gånger efter det och jag misstänkte inte längre en spadman.  Jag hittade tillslut den satans mannen i Dave & Lelias sovrum- i väckarklockan (som var Davis väckarklocka)

Lelia: " You should be happy you didn´t have to hear how the last alarm sounded, before that one he had Austin Power - "hey baby hey baby" "
Jag: "You should be happy I didn´t die of a hearth attack.."


Kickstart my heart och sen gick jag ut på en 2 timmar prommis! 





Fick den här av Davids mamma & pappa! Hur snällt var in det?! Har spelat hela kvällen, mina fingrar blöder nu. Älskar den!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar